Jag längtar galet mycket tillbaka till dagarna i Paris. Till lägenheten med det fina klädskåpet där mina vindränkta byxor hängde på tork, till den knarriga trätrappan som suckade tungt under våra skosulor hela vägen upp till fjärde våningen, till barhäng med pastis och rosévin, till alla fina vyer där Eiffeltornet sticker upp, till solsken och skuggor, till att vakna i en stad som lever och bullrar och så klart, längtar jag efter Eila...
1 kommentar:
Åh, så härligt du beskriver dina Paris-minnen. Förstår att du längtar mycket efter Eila, måste vara så ovant att vara långt ifrån varandra. Tur att ni i alla fall kunde åka och hälsa på henne.
Skicka en kommentar